I en digital värld där vi tar fler bilder än någonsin tidigare, är metadata det som gör det möjligt att hålla ordning i våra ständigt växande bildarkiv. Oavsett om du är fotograf, marknadsförare eller bara har tusentals mobilbilder, är metadata själva ryggraden i bildorganisering.
Metadata betyder helt enkelt ”data om data”. För bilder handlar det om informationen som ligger dold bakom själva bilden, som tidpunkten den togs, var i världen du befann dig, vilka kamerainställningar som användes och vem som äger rättigheterna.
Och även om du kanske aldrig har tittat på metadata i dina bilder, använder du den hela tiden: när du söker efter en bild i molnet, sorterar efter datum eller låter en app känna igen platser och personer.
Denna artikel tittar närmare på detta fascinerande ämne som är avgörande för hur vi använder och organiserar digitala bilder.
Typer av metadata
Det har gjorts många försök att dela in metadata i typer och kategorier. Många av dessa försök är varianter av indelningen från National Information Standards Organization (NISO), en icke-kommersiell organisation som utvecklar tekniska standarder för hantering av information. NISO använder följande typer av metadata: Deskriptiva, Administrativa, Strukturella och Märkspråk.
| Översikt över typer av metadata (Källa: National Information Standards Organization) | |
| Deskriptiva metadata | För att hitta och förstå data. T.ex. Titel, författare, beskrivning |
| Administrativa metadata: – Teknisk metadata – Bevarandemetadata – Rättighetsmetadata | För att hantera en datakälla. – För att avkoda och visa filer. T.ex. Filtyp, Creation Date – Långsiktig hantering av filer. T.ex. Checksum – Immateriella rättigheter. T.ex. Creative Commons |
| Strukturella metadata | Beskriver relationen mellan olika delar av data. Exempel: Sidnummer |
| Märkspråk | Integrerar metadata med innehåll och markerar strukturella eller semantiska funktioner i innehållet. Exempel: HTML |
Deskriptiva metadata
Deskriptiva metadata används typiskt för att hitta och identifiera data och inkluderar information som titel, beskrivning och nyckelord.
Administrativa metadata
v
1. Teknisk metadata
Detta inkluderar automatiskt genererad information som filtyp eller tidpunkt för när en fil skapades. Detta är information som är nödvändig för att kunna avkoda och visa en fil. En dator måste till exempel veta vilken filtyp en fil är för att kunna öppna den med rätt programvara.
2. Bevarandemetadata
Bevarandemetadata innehåller information för att bevara och säkra en resurs över tid. Detta inkluderar ofta en checksum eller hash – unika ”koder” som beräknas baserat på filens binära data med hjälp av specifika algoritmer. Dessa koder fungerar som ett digitalt fingeravtryck för filen, så att man kan kontrollera att den inte har blivit skadad, ändrad under lagring eller manipulerad under överföring.
3. Rättighetsmetadata
Rättighetsmetadata förklarar vilka immateriella rättigheter som gäller för en resurs, som till exempel Creative Commons-licenser eller upphovsrätt.
Strukturella metadata
Strukturella metadata beskriver hur delar av ett objekt är organiserade i förhållande till varandra – eller hur de är strukturerade. Ett exempel de flesta känner till är sidnumren i en bok. Här är sidnumren metadata som berättar hur sidorna är strukturerade i förhållande till varandra.
Märkspråk
Den sista typen av metadata, märkspråk, är lite annorlunda än de andra. Traditionellt sett kan man beskriva metadata som information om innehåll som vi hittar utanför själva innehållet. Du hittar till exempel inte filnamnet till en bildfil i själva bilden.
Märkspråk, däremot, blandar metadata och innehåll tillsammans. Om vi återigen använder en bok som exempel, kan du föreställa dig ett ord som är tryckt i fet stil eller kursiv för att markera att det har en speciell betydelse i texten. Detta är att använda märkspråk för att markera innehåll med metadata.
Standardisering av bildmetadata
För att metadata ska fungera över olika system finns det standarder som definierar hur informationen ska struktureras. Det har skapats många olika standarder för olika användningsområden. För fotografi är EXIF (Exchangeable Image File Format) en av de mest utbredda standarderna.
EXIF ger detaljer om kamerainställningar, som kameramodell, bländaröppning, slutartid, ISO och GPS-koordinater. Denna automatiska metadata gör det lättare för fotografer att återskapa förhållandena när en bild togs.
Förutom automatiskt genererad metadata, öppnar EXIF för manuellt genererad metadata som användaren kan lägga till, antingen i kamerans inställningar eller i program som Adobe Lightroom. Detta är data som titel, beskrivning, taggar, kreditering och upphovsrätt.
Hur metadata ger kontroll över dina bilder
Metadata gör det möjligt att hitta just den bild du behöver. Oavsett om du letar efter bilder från ett visst projekt, en viss plats eller endast de som är tagna med en speciell kamera, hjälper metadata dig att navigera genom bildmängden.
För professionella fotografer är metadata ett verktyg för att analysera ljusförhållanden och kamerainställningar. För marknadsavdelningar betyder metadata att man kan söka efter till exempel alla bilder med logotyp i vinterlandskap eller filtrera på tema och användningsrättigheter.
För företag och organisationer som arbetar med stora bildarkiv är god användning av metadata en nödvändighet. Sådana organisationer har ofta hundratusentals bilder som ska användas för otaliga ändamål. Utan metadata skulle det vara en förlorad sak att försöka hitta rätt i mängden av bilder på organisationens hårddiskar och molnlagringar.
Framtiden, utmaningar och möjligheter
Med framväxten av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning har metadata fått en ännu viktigare roll i utvecklingen av ny teknik. AI-system är beroende av metadata för att träna modeller, optimera algoritmer och leverera mer exakta resultat. Metadata används för att identifiera mönster och relationer i stora datamängder, vilket gör det möjligt för AI att förstå komplexa samband.
Utvecklingen av det semantiska nätet är en annan framtidsinriktad användning av metadata. Här används metadata för att göra information på internet mer meningsfull för maskiner, så att de kan förstå kontexten och utföra komplexa uppgifter å våra vägnar. Föreställ dig en framtid där din digitala assistent kan planera en semester genom att boka flygbiljetter, hitta hotell och föreslå aktiviteter baserat på dina preferenser – allt möjliggjort av metadata som kopplar samman data från olika källor.
Samtidigt väcker metadata också betydande utmaningar, särskilt när det gäller integritet och datasäkerhet. Metadata kan innehålla känslig information, som geografisk plats, webbhistorik och personliga preferenser, som kan användas för att spåra eller identifiera individer. Detta har lett till ökat fokus på hur metadata lagras, behandlas och delas, för att skydda användarnas rättigheter och förhindra missbruk.
Men metadata innebär framför allt möjligheter! Det är limmet som håller moderna digitala ekosystem samman och nyckeln till god bildorganisering. Metadatans roll i att bygga broar mellan information och insikt gör den till en oumbärlig resurs i en allt mer komplex digital värld.
I Imageshop har vi ett proaktivt förhållningssätt till metadata, och du kan läsa om hur vi hjälper våra kunder att utnyttja metadata i detta blogginlägg.
